Att vara lämpad eller olämpad till en arbetsintegrerad lärarutbildning

De senaste åren har intentionerna om att både öka antalet lärare, och lärarstudenter, samt rätt kvalificerade lärarstudenter lärare finns i lärarutbildning skola tydligt skrivits fram politiskt. Två reformer som uttrycker dessa intentioner är möjligheten till lämplighetsprövning vid antagning av för samtliga lärosäten (SFS 2020:881) det politiska initiativet utveckla fler arbetsintegrerade lärarutbildningar (Regeringen, 2019, 2020). Denna studie tar sin utgångpunkt dels reformer, ett vidare policyanalytiskt förhållningssätt konstruktioner lärarkunskap studerar en urvals- antagningspraktik relaterat arbetsintegrerad lärarutbildning, där företrädare skolhuvudmän bedömer studenters kompetenser antas lärarutbildningen därefter anställas projektanställd lärare. Det empiriska materialet består de bedömningssamtal sker efter intervjuerna med sökande den lärarutbildningen. Resultatet studien visar samstämmig bild vad konstrueras lämplig lärarkompetens krävs lärarutbildning. lämplighetskonstruktion stor konsistens historiska diskurser lärarkompetens. också ekonomisk rationalitet beträffande vem bedöms respektive olämplig denna typ utbildning varför vissa personer väljs ut andra inte. Artikeln problematiserar slutligen implikationer praktiker kan få, ur individ- samhällsperspektiv, reformintentionerna.